Familjehem

Troligen blir det så att Max får flytta till ett familjehem imorgon. Thomas ringde mig efter att socialen hade vart där och sa att han skulle hämta Max imorgon för det var det dom kom överens om. Att Max skulle vara där tills vidare. Men icke sa Nicke, så blev det inte. För helt plötsligt började Thomas må jätte dåligt och kunde inte alls ta Max överhuvudtaget. Så då pratade med socialen och berättade allt hemsk han sagt om mig via telefon och då sa hon att dom faktiskt hade hittat ett familjehem precis utanför stan som kan ta emot Max i morgon. Så imorgon börjar vi prata med dom och sådär. Thomas har troligen ingenting att säga till om nu efter att hot och anklagelser. Så isf blir tvångsflytt från hans sida.

Thomas tror verkligen han är sååå tuff, bara för hans jävla kompis är där. Men vet du vad lilla vän? Man är inte tuff för man kallar sitt ex för saker och anklagar henne att ha vart otrogen två gånger på samma helg när det precis tagit slut efter nästan 4 år. Och man kan inte hata sitt ex direkt heller, det tycker bara på att man fortfarande har känslor kvar. Tji fick du! Jag tycker du ska fatta någon gång att jag inte vart otrogen!! Och bara för en killkompis till Zandra vart här betyder det inte att jag vart otrogen med han heller. Dessutom var han här efter vi gjorde slut, inte för att det har någon betydelse.

I vilket fall som helst, har man barn ihop med någon ska man försöka hålla sams även fast det precis tagit slut och man måste faktiskt ta sitt ansvar. Om du nu vägrar ta Max, vart ska jag göra av han då? Du vill ju inte lämna han till familjehem. Ska han bo här då och bli miss skött pga att hans mamma inte klarar ta hand om honom? Är det inte bättre att han får bo hos en familj där han får allt han behöver? Jag kunde ju inte vara i närheten av han innan på två timmar, då han fick sitta i sängen och skrika. Jag var så rädd för att lappa till honom, så jag lät bli att vara i närheten av honom. Det är väl bättre att han får komma till en familj som tar bättre hand om honom?

Förklarar lite mer

Har du har socialsekreteraren vart här, hon gick för en timma sen ungefär. Hon skulle prata med sin chef och sedan ringa Thomas. Sen skulle hon ringa mig igen och vi får se hur det blir.

Jag känner såhär, Max är för stort ansvar för mig. Jag känner att jag inte klarar av det och sen att jag har aggressionsproblem gör inte saken bättre. Jag kan skada honom, men jag har hittills inte gjort det och jag hoppas verkligen att jag inte gör det. För hans skull.

Jag känner verkligen att det vore bättre för honom att bo i en annan familj, för alltid. Fast att jag ändå kan träffa han ibland. Jag försöker vara stark tills hon ringer mig men det är svårt.

Visst, jag ville ha barn. Men jag tror inte jag egentligen inte var mogen för det. Redan när jag blev gravid kände jag att jag inte ville det här. Men jag kunde inte gå genom en abort till. Fast just nu önskar jag att jag gjorde det. Sen blir det här inte lättare av att Thomas anklagar mig för att ha vart otrogen på Alla hjärtans dag. Det var jag inte, och jag fattar inte vart ifrån han får det. Han säger att han känner folk som bor här omkring men det har jag aldrig hört om innan, så jag tror inte på det.

Sen misstänker jag att han spelar in en låt om mig, och jag lovar. Gör han det så polisanmäler jag honom. Han ska fan inte komma och trycka ner mig när han inte är bättre själv. Jag har länge velat att vi ska ha Max varannan vecka, men han har hela tiden vägrat. Men när socialen ringer honom och säger hur jag känner så "kanske" det går bra att göra så. Fyfan för honom!

Sen verkar han inte alls bry sig om Max. När jag skriver till honom att jag inte orkar med kommer han med detta "Dig är den sista jag vill prata med just nu, din sambo får hjälpa dig med max just nu". Säger inte det att han inte bryr sig? Zandra kan inte hjälpa mig hela tiden, hon har ett eget liv. Det är inte hennes barn och hon har ingen ansvar över Max, men det har Thomas. Och det bevisar ju bara att han inte tar sitt ansvar. Fyfan alltså. Jag är så trött på han så det inte är sant.

Åt helvete

Jag ska säga sanningen och ni alla kommer säker tracka mig för detta, men det skiter jag totalt i. Jag måste få ur mig detta och måste må bättre.

Jag klarar inte av att ta hand om Max längre, jag känner mig panikslagen. Jag ringde socialkontankten vi har och hon kommer hit halv två idag och då ska vi prata om hur vi ska göra. Hon skulle kolla efter jourfamiljer och prata med Thomas och sen får vi se hur det blir.

Jag mår riktigt dåligt och har gjort det sen innan Max föddes, jag ville egentligen inte ha barn, men klarade inte av att göra en abort till. Jag trodde det skulle bli bättre men det blev bara sämre. Jag mår bara dåligare och dåligare. Jag skrev i min gamla blogg i november att jag mådde dåligt men jag ville inte säga vad det var. Jag hade en kris då och det var samma som nu, fast nu är det värre. Då trodde Thomas att jag hade vart otrogen för han inte fick se ett sms jag fick sent på kvällen, men jag var inte otrogen då.

Som tur var fick jag hjälp av Zandra då och det kändes bättre för stunden när hon var hos mig. Sen kom Thomas och vi pratade och allt löste sig, just då. Men nu är det värre än den gången. Jag mår så jävla dåligt så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag hoppas jag får hjälp idag! För såhär kan jag inte ha det längre.